Historik 1948-1998

Historik 1948–1998

Fjällgården ligger i Hemavan Storumans kommun. Det är 19 km väster om Tärnaby efter Blåvägen till IMO i Rana. Hemavan ligger vackert i dalen nedanför Norra Storfjällets majestätiska bergstoppar bl. a Storkittelhobben
1135 m ö h. Något längre bort ligger Norra Sytertoppen, Västerbottens högsta fjälltopp, 1767 m ö h.

1947–1964

Hemavans fjällvärld är rik och omväxlande, den kan tillfredsställa alla smakriktningar, vintertid alpinisten såväl som promenadåkaren. Tidigare var denna fjällvärld tämligen okänd for allmänheten p g a dåliga kommunikationer och stora avstånd. Bland Västerbottens blåbandsungdom fanns intresse att göra denna vackra fjällvärld känd av ett större antal och därför hade man vid flera tillfallen fört denna fråga på tal utan att komma till något resultat.

Då yppade sig ett lämpligt tillfälle. Statens Barackförsäljningsnämnd annonserade om försäljning av militärbaracker i januari 1947. Den 21 februari 1947 sammanträdde, på kallelse av SBU- kommitténs dåvarande ordförande i Västerbotten folkskollärare Bror Emil Frisk, representanter for Västerbottens Blåbandsförbund och dess ungdomsorganisation i Skellefteå for att dryfta frågan att inköpa en militärbarack i Östra Laisholm. Den 4 juli 1947 gav länsarbetsnämnden tillstånd att arbetet med barackens nedmontering och flyttning skulle sätta igång och detta utfördes somrarna 1947 och 1948 med frivillig arbetskraft. Under 1949 fortsatte arbetet med Fjällgården. Den 31 juli skedde invigningen under medverkan av bl. a socialkonsulent Gösta Ahlborg, Stockholm. Vid invigningen deltog förutom ortens befolkning en stor skara blåbandister från hela Västerbotten. Flera långväga gäster stannade kvar en vecka och vandrade i fjällen och bodde i Fjällgården.

Från I mars 1950 har Fjällgården ett par månader under vår- och sommarsäsongen hållits öppen för allmänheten och kunde ta emot 16 gäster samtidigt för helinackordering. Varje år har SBU och andra ungdomsorganisationer hållit läger både under sommar- och vintersäsongen. Under påsken 1954 hölls ett SBU-lager med 28 deltagare.

Under 1964 utlystes en tävling om förslag till namn på gården. Vinnare blev Bror Emil Frisk med namnet ”Blå Gården”

Pengar till fjällgården har anskaffats på olika satt, dels först genom andelsteckning och lån, dels genom gåvor och
fri arbetskraft samt genom fester och s.k. Hemavanaftnar. Dessutom har 1000 kronor erhållits från Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas minnesfond samt sökta vattenregleringsmedel.

En till stuga

Eftersom önskan att bo och vistas i Blå Gården ökade beslutade styrelsen att inköpa en s k Jörnstuga. Stugan sattes upp 1976 och fick namnet ”Granen”, det första huset fick samtidigt namnet ”Björken”.

Ideellt arbete

Under årens lopp har mycket frivilligt arbete utförts. BI a handgrävdes en brunn 1950 som nyttjades till 1963 då kommunalt vatten inkopplades. Utedasset ersattes med vattentoaletter och varmvattenberedare inmonterades i köket.

 

Under alla år har det varit en arbetsvecka varje sommar då en grupp entusiaster åkt upp till Hemavan för att sköta underhåll och reparationer samt storstäda i stugorna.

Underhåll av Björken har skett i olika etapper. Under 70- och 80-talet elradiatorer och nya fönster sattes in. stugan isolerades, brädfodrades och målades utvändigt. Allrummet boaserades med en meter hög panel och nya tapeter sattes upp. I den öppna spisen sattes en värmekamin. Två hytter byggdes om till torkrum respektive toalett med dusch. De senaste åren har alla hytter i Björken målats, tapetserats och nya golvmattor har lagts in. Dessutom har alla sängar bytts ut. Efter en brand i Granen 1989 helrenoverades en sovhytt och allrummet sanerades.

I dagsläget kan Granen ta emot 8 — IO gäster och Björken IO 12. Eftersom det finns bäddsoffor i stugornas allrum kan man erhålla två extra platser i respektive stuga.

Ett flertal gånger har planer funnits på att uppföra ytterligare byggnader på tomten, men de har alltid strandat p g a att finansieringen inte klarats av. Det senaste året har diskussioner förts om att sätta upp en timmerkåta.

Lägerverksamhet

Genom åren har Västerbottens SBU-distrikt haft lägerveckor på Blå Gården både under sommaren och på sport- och påsklov på vintern. Under 80-talet var det så populärt att åka på läger att SBU-distriktet hyrde den intill liggande Bäckströmska gården vid ett flertal tillfällen för att rymma alla ungdomar. Under en 6-årsperiod i slutet av 80-talet och början av 90-talet nyttjades Blå Gården till lägerskola för Västerbottens Blåbandsdistrikts projekt ”Motboksprojektet”.

Styrelsen

Blå Gården har genom åren haft driftiga styrelsemedlemmar. Under de senaste 20 åren har Gunhild Lindström hållit god ordning på ekonomin. Blå Gården har även haft duktiga engagerade ordföranden, Bror Emil Frisk framtill 1981 då Ivar Eriksson tog över. Sedan 1989 är Per-Olof Olofsson ordförande.

Tidigare styrelseledamöter som med glöd ivrat för Blå Gården är bl. a Alex Karlsson, Märta Arevarn, Börje Peterson, Arne Persson och Nils Bergqvist. I många år under 50- och 60-talet var Edith Bergqvist husmor under påsk.

Nuvarande styrelsen består av ordförande Per-Olof Olofsson och kassör Gundhild Lindström, Karl-Erik Sandberg, Holger Sandström, Margit Peterson och Ruth Hedqvist. SBU:s representanter är Rune Olofsson och Rickard Bäckström.

Blå Gården bokas hos kassör Gundhild Lindström och ordförande Per-Olof Olofsson.

Tillsyn av stugorna och förmedling av nyckel sköttes framtill början av 70-talet av Svea Johansson och sköts numera av Siv och Fritz Kristoffersson i Hemavan.

Reflexioner

Det är mycket som har förändrats under dessa 50 år. Förr kunde det vara svårt att ta sig fram efter vägarna under tjällossningen. Nu finns det t o m 11O-väg mellan Storuman och Hemavan. Förr skulle man ta sig med oftast bakhala skidor och tung packning upp på fjället. Nu finns det flera liftar ända upp till 1152 m ö h. Under den vilda ” skoterperioden” surrade det överallt. Skotrarna körde sönder spåren och man fick vara rädd för att bli påkörd. Nu ar skotertrafiken minimal och hänvisade till vissa leder. Skidutrustning och kläder har blivit modevaror. Förr gick man på tur med tunga skidor och stor ryggsäck. Man följdes gärna i grupp till någon fjälltopp, Viterskalstugan eller gjorde ett besök på våffelbruket i Laislaliden. ” Stenmarksperioden” förändrade det mesta. Då skulle de flesta åka slalom, särskilt de yngre, med den följden att man fick stå i långa liftköer. Istället för ryggsäcksfika blev det hamburgare och pommes-frites på restaurang Solkatten. Numera är det snowboardåkning som gäller. Kommunikationerna med snabba långfärdsbussar och flygfält samt utbyggnader av hotell, restauranger och skidsportanläggningar har medverkat till att Hemavan blivit känt och populärt för många. Detta har inneburit att Blå Gårdens gäster numera kommer från alla delar av Sverige och att även gäster från Finland bokar stugorna.

 

Så var det 1955 i Björken

Tidig revelj i fyrabädds hytten där syret nästan tagit slut. Vid utedasset var det kö.

Sedan tillbaka till stugan för att tvätta sig i iskallt vatten. Frukost och planering inför dagen. Ryggsäckarna fylldes och skidspåret utgick från stugan. Turskidor var det som gällde. Vilken valla idag? Den klara solen lyste och ingen kände till något om UV-strålar.

 

Paus vid Mortsbäcken med apelsiner

Efter ett tag var ryggsäckens innehåll begärligt. Laisaliden var målet, där våfflor med hjortron och vispgrädde intogs.

 

Återfärden hem gick snabbare i de härliga utförslöporna.

I stugan väntade husmor med nystekt röding. Kvällen avslutades med sällskapsspel.

Till sist

Vi ser med tacksamhet till de som tog initiativet till att skapa denna oas, där helnykterhet, kristen livsstil och fysisk fostran får råda.

Blå Gårdens Styrelse 1998